Trötta flickor...

Har haft Sverigebesök från en Jönköpingspingla, numer plugghäst från Brisbane, i helgen. Då jag sliter för brödfödan, fick jag vackert släpa mina styltor hemöver tidigare än de andra på fredagen. Men efter att ha farit fram med råttjagaren, som på jobbet mer används som sandkornejagare, i x antal bilar så fick jag på slaget 2 pm spatsera hemåt på lördageftermiddagen. Solen har ju som sagt hittat tillbaka den senaste veckan & lördagen var inte något undantag. Skojar inte när jag påstår att benen pinnade på med lite extra speed hemåt, då ett dopp i det blå & någon timme bland sandlopporna fanns inom räckhåll...

Väl hemma hittade jag en utslagen Sixx på soffan...är han verkligen värd sitt rockstjärnenamn längre??? Det är frågan alltså??? Jönköping kom med sin "recovery-cola" i handen för att kunna orka med en till kväll..hon är ju inte här i storstan så ofta, så hon lä ju orka de! Här hade jag slitit i 7 timmar medans de andra fått snoozat hur mycket de velat under förmiddagen...snacka om AMATÖRER...

Jag röck i vilket fall till mig bikini & handduk, dök förbi McDonalds för en nyttig lunch & var snabbt därefter nere på beachen. Ska väl inte hoppas alltför mycket på att min blogg kommer nomineras till ¨bästa hälsoblogg" eller liknande framöver kanske, med tanke på att vi Svenskar tvärsöver gatan troligen bidrar med mer än 70% av McDonlads Manlys dagliga intäkter..

Sixx gjorde sitt arbete som rockstjärna sen, då han hämtade ett par kalla, som vi kunde njuta av i den 30 gradiga värmen samtidigt som vi lyssnade till Gessles gamla sommarplågor & havets kluckande.

Efter att solen gått ner bakom bergen samtidigt som vi låtit någon till droppe rusningsmedel strömmat ut i blodet, så klev vi på färjan som tog oss in till CITY & The Gaff på Oxford street. En & annan jack&cola+vodka/lime passerade sen våra system innan jag äntligen kom dit jag längtat mest hela kvällen.....BURGER KING!!! Eller här är det namnet tydligen inte tillräcklig engelskt, för här heter det HUNGRY JACKS....återigen får man känslan av att Aussie folket inte får hissen att gå hela vägen upp...

Nåväl...åter till nattamaten. Nu var det inte så att jag hade tråkigt eller nåt, men av någon anledning är det ändå det jag längtar mest efter när jag är på fest..hmmm...hälsoblogg?;) Tydligen så har även min ålder börjat komma ikapp mig, för precis som de flesta andra kvällar, så var jag inte ens i närheten av att vara sist från stället. Jönköping hittade som tur va på mig när jag, lycklig som ett litet svultet barn, tryckte i mig burgare & strips.

Taxi hem till Manly skulle därifrån gå på runt 60 dollar=400 kr....vilket känns som rena rånet, så snål-anna (jag) har en tidigare helg på något sätt lyckats hitta buss stoppet som kör bussar till Manly på nätterna. Så taxi ner till Wynyard, sen på bussen som skulle ta oss hem på 25 minuter..klockrent ju..& detta för ynka 5 dollar=30 kr. Där sitter Jönköping & jag i godan ro & är i tanken så gott som redan nerbäddade i sängen när JOHN BLUND tydligen är framme igen.

Värre är en yr GRODAN BOLL mumlar vi & ruskar på huvudena innan vi fattar att någon vill oss något...ORDNINGSVAKTERNA som finns på nattbussarna frågar vart vi ska av någonstans, då vi tydligen SOMNAT där vi satt. Manly säger vi & ler lite generade över dreglet som rinner i våra mungipor. "Det har vi passerat för ett tag sen"!!!!!!!! får vi till svar. Vi är i Dee Why nu...& det ligger ungefär 30 minuter bort från där vi borde gått av. Snacka om klantiga!!! Ska väl inte påstå att vi var helt nyktra. Hade väl inte direkt gjort succé som lindansare där på nattkvisten...& inte på CATWALKEN heller för den delen där vi stapplade av i våra HIGHHEELS. Men mest berodde denna fadäs på något så simpelt som trötthet. Jag har sagt det förr & säger det igen. JAG ÄR BRA PÅ ATT SOVA!!! Så med trumpna miner fick vi ta första bästa TAXI tillbaka & den slutliga notan hamnde väl inte långt ifrån vad den hade gjort om vi hade åkt raka spåret med taxin från första början....SNÅL-ANNA var det ja=)